Hatstormar och energikickar

Hat, hot, idioti och respektlöshet. De senaste dagarna har varit en jävla soppa av extrema känslomässiga reaktioner som inte går att förstå.

Att människor kan bli så provocerade av att andra människor genomför idéer, tar hand om gemensamma utrymmen, vill trivas där de bor, ha gemensamma projekt med sina grannar, och vara allmänt trevliga – det övergår allt förstånd.

Trots det försöker jag förstå, för mänskligt beteende är fascinerande. Den feghet som krävs för att attackera en annan människa utan sakliga grunder verkar vara bottenlös. Vilka tragiska liv folk lever när de inte kan komma på något bättre att göra.

Att man överhuvudtaget kan gå förbi en grupp grannar och vråla att vi är idioter hela bunten och att hen ska förstöra det vi bygger upp gemensamt och för våra egna pengar.

Att hen även hotar med att pissa på en liten äldre dam som är världens goaste av ingen anledning alls ska vi inte ens tala om.

Att någon som tidigare har varit föreningens ordföranden i flera år inte förstår ett jota av hur demokrati, styrelsearbete eller bostadsrättsföreningar fungerar, men älskar att sätta nävarna på höfterna och skrika på vem som helst när som helst att Såhär får ni inte göra!!! trots att det inte finns några sakliga grunder för någon av anklagelserna.

Sen är det de där personerna som alltid är missnöjda med allt som andra gör. De går till och med emot sina egna förslag när någon för en gångs skull råkar hålla med eller tycka likadant.

Alltså hakan ramlar ned på backen och det bara snurrar i huvudet. Människor beter sig bara inte såhär, och ändå gör de just det. Sjuka i huvudet hela bunten, men det kommer du inte höra mig säga till dem, för så gör man inte.

Det sjukaste av allt är att sån här skit motiverar mig. Jag blir än mer fast i mina övertygelser och min önskan att vara trevlig och göra positiv skillnad. När den initiala chocken har lagt sig så tar adrenalinkicken över. Bryt ihop och kom igen, som mamma brukar säga.

Idag har adrenalinet använts till att rensa maskrosor ur en gräsmatta längs med en hel häck och husvägg, och åtminstone grovrensa en grusgång mellan 8 av våra förrådsbyggnader.*

Om du försöker skrämma mig till tystnad så kommer jag bara skrika högre. Om du försöker hota mig så pass att jag inte vågar gå utanför dörren utan livvakt så kommer jag vara ute på området i flera timmar varje dag. Om du spyr galla i mitt ansikte så kommer jag och mina vänner bara bli ännu tryggare i vetskapen att vi håller varandra om ryggen. Kärleken vinner alltid över hatet, era pissråttor. Vi äter hat till frukost och använder energin till att göra världen vackrare.

*Det växer Ölandstok överallt i grusgångarna. De gamla häckarna är visst inte heller besegrade än…

En reaktion till “Hatstormar och energikickar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s