En köksträdgård blir till

Idag blir det ett mastodontinlägg med tillhörande bildbomb!

I vår nya trädgård fanns det inte mycket som gick att äta utöver de smultron och blåbär som skogen har att bjuda på (blåbärsskog på tomten, jo jag tackar jag!). Den var inte ett helt blankt blad som sådan då det finns både väletablerade buskar, blommor och bladväxter som vi försöker tassa runt och lämna ifred efter bästa förmåga, men det enda ätbara var ogräs och vilda bär. De största människoplanterade växterna är tre rhododendron av exakt samma sort som alla grannar har i sina trädgårdar häromkring.

Den 17 maj planterade jag om alla förodlade växter vi hade med oss i flytten. Med lite ny jord och större krukor så satte de snart igång och började växa på allvar. Det är lika spännande varje år, speciellt med tomaterna. Oavsett hur ämliga, gulnande och små de ser ut (och hur länge de har stått stilla i växten) så tar de sig snart i ny kruka. Det går typ inte att ha ihjäl en tomatplanta såvida en inte glömmer att vattna helt. Går de av så kommer de oftast igen, eller så kan de bli sticklingar.

När de omplanterade ynglingarna växte upp i växtbelysningen i vardagsrummet så började det brinna i knutarna att få ut dem någonstans. Det här kan vara vårt snabbaste projekt av den här storleken någonsin – efter att jorden levererats så köpte Herr Lugn virke och skruv på vägen hem från jobbet en onsdag kväll. Torsdag kväll hade vi byggt fem odlingslådor och fyllt häften med jord. På lördag förmiddag väckte Herr Lugn mig med frasen ”Jag har kört sjutton (17!) kärror jord till”. Då hade han vaknat ohemult tidigt och inte hittat något bättre att göra än att fylla den sista lådan. Puss på’n 🙂

Sedan dess har det tillkommit en låda till, så vår köksträdgård består just nu av sex bäddar och en liten låda som fanns vid husväggen, med en total odlingsyta om ca 30 kvm. Det är ungefär vad vi hade i vår gamla trädgård, och enda anledningen till att det inte är knökafullt i dem är att jag fick ge upp tanken på att så en endaste rotsak, samt allt vad spenat, örter och övriga bladgrönsaker heter. Det får helt enkelt inte plats tillräckligt mycket av någonting mer. I vardagsrumsfönstret står nysådda ärter på tillväxt – de ska ut i den sista lådan längst från huset tillsammans med persilja, salladslök och dill som inte ens är sådd än. Spenaten får vi återkomma till i höst.

Köksträdgården för en vecka sedan ungefär

Vi har byggt köksträdgården efter Charles Dowdings No Dig-metod med kartong under gångarna för att kväva gräs och ogräs. Täckbarken ligger bara där för att det ska bli lite snyggare medan kartongen förmultnar, och ramen av spillvirke runt hela området håller barken på plats. Träkanterna runt bäddarna håller jorden på plats medan den sätter sig, och den nuvarande planen är att ta bort dem helt om kanske 2-3 år när kartongen är borta och det förhoppningsvis inte finns något (o)gräs kvar under. Det är lite för prydligt till och med för min smak just nu, även om det här är ett väldigt enkelt och effektivt sätt att anlägga större ytor utan att behöva rensa gångar för allt vad tygen håller. Så fick vi användning för alla flyttkartonger som var på upphällningen efter 3-4 flyttar 🙂

20190627_1604297324166057965270536.jpg

Bäddarna är byggda runt vår största rhododendron som står mitt på gräsmattan invid berget som flaggstången står på. Vår infiltrationsbädd ligger under alltihopa (tvåkammarbrunn och sluten tank uppe vid den lilla rhododendron till höger precis framför sovrumsfönstret i bild), så att bygga upp jord på höjden och inte odla några större buskar och träd här var ett enkelt val. Precis som inomhus så placerar saker lite sig själva både rent praktiskt och estetiskt när en har fnulat en stund 🙂

Eget vatten och avlopp återaktualiserar även frågan om vad vi faktiskt använder i form av rengöringsmedel och annat som följer med BDT-vattnet ut (relativt) långt nere under grönsakslanden. Nu går det verkligen inte att blunda för någonting längre för det är precis här, in your face – det du häller i avloppet rinner ut i trädgården och det är den rening som finns. Det är skönt och självklart på något sätt, för när man bor i stan är det så lätt att avfallshanteringen blir abstrakt – allt transporteras någon annanstans och tas om hand av någon annan. Jag har fått lite hjärtsnörp för varje flaska klorin, ugnsrent, toarent, köksrent, badrumsrent, avloppsrens, algtvätt, mossmedel, plast”färg”, ”träolja” utan olja, och jag vet inte vad annat som vi har hittat i husgömmorna. Det är slut med sånt nu. Rubbet ska köras till farligt avfall på återvinningsstationen.

Gurkorna blommar för fullt
Jordgubbsplantorna som är inne på sitt andra år i vårt liv levererar storartat trots den ganska brutala flytten.

Jag lyckades ha ihjäl alla frösådda kronärtskockor, men de två ”färdigköpta” börjar biffa till sig.

Kronärtskockor, tomater och gurkväxter har fått dela på det lilla gräsklipp som står till vårt förfogande just nu… inte direkt täckodling som jag skulle vilja ha det, men åtminstone ett litet näringstillskott. Vårt första äppelträd har fått allt material från första trimningen runt Lillstugan sedan bilden nedan togs. Trädet är ett tvåårigt Amorosa som vi fick i present av Herr Lugns mamma med man på midsommarafton. Det passar perfekt då vi hade planer på ett Aroma och ett Ingrid Marie eftersom Amorosa är typ Aroma Deluxe.

Utöver äpplen så har vi planer på två bigarråträd (Allmän Gulröd och Stella kanske?) och ett familjeträd av päron, sen är det mer eller mindre fullt som tomten ser ut just nu. Plommon är vi inte så förtjusta i så det har prioriterats bort. Bra och lagringsdugliga äpplen är det som går åt mest. I växthuset skulle jag gärna ha ett persikoträd, men det ligger långt fram i tiden och planerna kommer säkert ändras både en och många gånger innan det blir dags.

Vårt första åppelträd. Klart en gjorde stolpen av egenfälld gran också 😉 Där granen stod (till vänster om Lillstugan) kommer det så småningom att byggas växthus. Vi blir mer och mer övertygade om att det är bästa och egentligen enda platsen för just växthus i alla fall.
En liten lagerbuske. Vi använder inte jättemånga lagerblad så jag hoppas att den ska räcka.

Den lokala plantskolan har jättefina 5-6-åriga hasselbuskar för nästan inga pengar alls, så insynsskyddet mot grannarna kommer troligtvis kompletteras med minst två sådana. Vår blodfläder behöver kompisar i form av större ”vanliga” fläderbuskar, och frågan är om vi någonsin kan få för mycket hallon (eller smultron, blåbär eller jordgubbar?). I dagsläget har vi en mormorshallon, en björnhallon och en hösthallon ‘Diana’ från vår förra trädgård, två helt nya lila hallonplantor ‘Glen Coe’, samt massa rotskott av de äldre buskarna.

Bredvid Lillstugan funderar vi på att anlägga ett större land för potatis, rabarber, fler jordgubbar och kanske sparris. Det ser ut som att det har stått ett släp där i många år, så jorden är redan bar på ett ganska stort rektangulärt område, och vi har fortfarande några ton jord kvar på parkeringen som ska användas till något vettigt 🙂

Paprikorna satte fart innan det blev kallt igen

Nu hoppas vi på mer sol snart, både för oss och växterna. Snart är blåbären mogna nog att plockas, och nedanstående härke till klasspireor redo att friseras! Vi har även köpt virke till en rejäl trefackskompost, men än så länge får vi nöja oss med de kompostgaller som agerade Jycke-Lugn-staket runt vår förra tomt.

2 reaktioner till “En köksträdgård blir till

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s