Lugnets trädgård 2020: skörden och maten

Tidigare inlägg om vår köksträdgård 2020:


Avbladade och toppade tomatplantor

Skörden, det vi jobbar och sliter för! Vad har gått bra, vad har gått dåligt, och vart i hela friden gör vi av allt som vi odlar? Det där sista verkar vara den vanligaste frågan vi får. Gemene svennebanan som köper all sin mat i mataffären tenderar att äta väldigt lite grönsaker, åtminstone jämfört med en odlare. Gemene svennebanan känner inte heller till speciellt många grönsaker, eller vet vad de ska göra med de få som faktiskt finns i affären.

En av flera stora spenatskördar

Har du ätit portlak, och kan du känna skillnad på vinterportlak och trädgårdsportlak? Visste du att butikens ”mâchesallat” heter vårklynne eller vintersallat och är superlätt att odla? Och att sallat är växten, medan sallad är anrättningen du äter i form av blandade grönsaker? Har du någonsin undrat varför det bara heter tomat, eller möjligtvis kvisttomat i butiken, utan att det står vilken sort det är? Vad är för övrigt kvisttomat? Alla tomater växer väl på kvist… är det intressant att den säljs med kvisten kvar? Är det en bifftomat, körsbärstomat, plommontomat, pärontomat, eller vad? Är det en Gardener’s Delight eller en Black Sweet Cherry? Vad tusan är det de säljer egentligen, och varför? Varför säljs persilja och dill i pyttesmå förpackningar som smaksättare, när de är supergoda att äta som bladgrönsaker i stora mängder? Varför är isbergssallat så himla poppis, när det typ inte smakar någonting? Varför var sallad synonymt med isbergssallat, gurka och tomat när vi var små? Varför, varför, varför?

Säsongens första salladstallrik med övervintrade bladgrönsaker – spenat, vinterportlak och grönkål

Det finns ingen ände på frågorna som har poppat upp i mitt huvud sedan vi började odla i större skala. Vaffö e de på de-tta vise..!? Matproduktion, vilka grödor som saluförs och vilka som inte saluförs, varför sortnamn finns på vissa produkter (ex. potatis, äpplen och päron) men aldrig på andra (ex. tomater, gurka och squash), varför vissa grödor bara säljs i miniförpackningar (ex. dill, persilja och broccoli) medan vi uppmuntras att äta mer av andra (ex. isbergssallat och kål). Och varför i hela friden är det så liten del av de faktiska grönsakerna som hamnar i butiken? Så mycket mat som odlas som inte ens kommer in i butiken! Ta till exempel bladen på blomkåls- och broccoliplantor. Jättegoda! Likaså blasten på rotsellerin, och en mängd andra delar som helt sonika slängs. Jag hoppas att de delarna åtminstone återanvänds som gödsel och inte bara typ eldas upp, men jag skulle inte bli förvånad om det senare stämde.

En salladsbukett till middagen – persilja, palmkål, grönkål, dill, vinterportlak, pak choi och gräslök

Jag har inga svar, men jag vet att jag har behövt slänga ut mycket av det jag trodde att jag visste om mat, vad som ”ska” ätas på vilket sätt och vad jag tycker om, och istället börja om från början med bättre frågor:

  • Vad vill vi äta?
  • Vad kan vi odla?
  • Hur mycket kan vi odla?
  • Vad finns det för grönsaker?
  • Vad kan man göra med de grönsakerna?
  • och så den viktigaste frågan av alla:

Vad tycker vi om att äta när vi inte är begränsade till butikens
utbud och de mängder som vi har råd att köpa där?

När vi hade som mest körsbärstomater så hade vi svårt att hinna äta upp dem, så grannarna fick en påse med minst 2 kg

Den allra största skillnaden i vår mathållning är att den allt mer styrs av vad som finns att skörda i trädgården, och att vi äter otroligt mycket mer grönsaker. Finns det mycket gurka, tomater, squash och potatis, så äter vi helt enkelt mycket gurka, tomater, squash och potatis, och jag skulle aldrig ta mig råd att köpa den här mängden grönsaker i butiken…

En vanlig sallad mitt i säsongen – gurka, dill, persilja, sallat, kål, ett köpeäpple och dressing. Ibland med mynta, ibland utan.

Vad har gått bra?

Det som har gått riktigt jäkla skitbra i år är bland annat potatis, tomater, gurka, spenat, squash, pumpa, bönor och kål. 1 kg sättpotatis av sorten Queen Anne gav 10.7 kg (!) skörd. Helt sinnessjukt och jätteroligt eftersom det är första året som vi odlar potatis. Gurka är vi också nybörjare på, men har i princip kunnat äta en liten slanggurka varje dag under ett par månader. Att tomaterna går bra är inte riktigt lika förvånande eftersom jag har odlat tomater i någon form i ungefär tio år, men 70 kg är ändå 55 kg mer än vårt föregående rekord.

Den största tomatskörden, ca 42 kg. Totalt fick vi över 70 kg.

Att så spenat i september förra året och sedan övervintra den gick finfint. Fem fröpåsar såddes men grodde ganska ojämt, men i slutändan fick vi ändå 6.3 kg som landade i frysen, och massor att äta färsk. Bönorna hade jag behövt vara mycket mera på och skörda oftare, för där var det mycket som gick till spillo, men det är ju inte plantornas fel 😉 Vi har fått över 15 kg squash på två plantor, och pumporna som ligger som lysande orange klot ute i bäddarna ser också jättefina ut.

4 liter bönor – en av de första mindre skördarna innan plantorna riktigt kom igång

Vad har gått mindre bra?

Löken har varit helt kass. Det är förmodligen mitt fel som inte gav dem tillräckligt med utrymme, uppmärksamhet, vatten och näring. Inte ett enda strå purjolök eller salladslök har vi fått äta. Morötter såddes i två eller tre omgångar men vägrade gro, och i slutändan så fick vi fem hela morötter. Det är de första morötterna jag har lyckats med så jag är stolt som en tupp, även om jag för typ femte året i rad undrar varför morötter brukar räknas till ”lättodlade” grönsaker. Maken till kinkiga jäkla meh… och så.

Omelett med egen vitlök och gräslök

Vad tar vi med oss till nästa år?

Rotselleri behöver mer plats och mer näring. Likaså vitlök. Vi måste gödsla mer, mycket mer, och mata jorden med så mycket organiskt material som vi överhuvudtaget kan få tag i. Tillräckligt med näring och regelbunden vattning gör under för växtkraften. Att vattna lite men ofta med hjälp av fuktslangarna har varit helt fantastiskt! Vi ska ”bara” komma ihåg det och inte vara så lata att vi låter det gå några dagar till, för det kan väl inte skada..? Jo det kan det, och jo det gör det.

Den första palsternackan

Vi behöver skörda oftare, framför allt bönor och broccoli. Vips så har den senare gått upp i blom, och bönorna har gått för långt. Trico Garden fungerar verkligen mot rådjuren, förutom på jordgubbsplantorna och rosorna av någon anledning. Eller så är det något annat djur som mumsar på just dem? Jycke Lugn Jr skäller så mycket han bara orkar, men rådjuren står bara och glor på honom precis som att han är en liten råtta. Vänta ni bara, han kommer förmodligen bli större än Jycke Lugn när han är fullvuxen, och rösten kommer djupna… mowhahaha 😉

Vinbär och socker blir till saft. Vi har inga egna vinbärsbuskar, men min svärmor drunkar i dem så vi får gärna plocka rent om vi vill

En reaktion till “Lugnets trädgård 2020: skörden och maten

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s