Hemmajobbet är här för att stanna

Min arbetsplats, komplett med suddig kontorshund. Herr Lugns skrivbord får ni inte se för att stök…

Min kund har nu sagt rakt ut att vi kommer att jobba hemifrån i åtminstone ett år till, och i förlängningen ser de inte att vi någonsin kommer komma tillbaka till att alltid vara på kontoret varje arbetsdag i framtiden, oavsett pandemi eller inte pandemi. Det som började som ett slaviskt följande av Folkhälsomyndighetens rekommendationer med absolut krav på hemarbete och karantän har nu börjat bli något annat. Insiderinformationen säger att vår produktivitet har gått upp markant, med undantag för en initial dipp där i mars-april innan folk accepterade läget. Mycket oro och helt nya arbetssätt förklarar nog det mesta av den dippen, tror jag. Det har helt enkelt blivit ekonomiskt försvarbart och till och med lönsamt att folk jobbar hemifrån – något som går helt på tvärs mot tidigare policys och rekommendationer på just den arbetsplatsen.

Detta är såklart strålande nyheter för mig som fullkomligt älskar att jobba hemifrån, och som tidigare har fått gräva djupt för att hitta modet att först jobba hemifrån en dag i veckan, och sedan gå ned i tid. Jag har hela tiden närt en förhoppning om att det någon gång ska bli mer accepterat att jobba hemifrån, och vi körde på lite fake it till you make it när vi gjorde i ordning hemmakontoret förra hösten, och färdigställde det tidigt i våras. Preppa i tanken och hemma för att få knuffen att göra det till verklighet, liksom. Nu verkar det som att vi är där. I tanken har vi dessutom redan skaffat två barn och renoverat Lillstugan till kontor, men en sak i taget 😉

Både jag och hundarna mår så mycket bättre av att vi är hemma mer. Hushållet, trädgården och huset också. Jag förstår de som saknar de sociala interaktionerna face to face med sina kollegor, men för egen del så har det bara betytt att jag faktiskt orkar umgås mer med de människor som jag faktiskt vill umgås med. Att de ytliga vänskaperna jag har med mina kollegor får stryka på foten, ja det gör mig inte så mycket.

Herr Lugn har ett större behov av social interaktion utanför hemmet än vad jag har, och det känns som att han mår bättre nu när vissa styrelsemöten och orkesterrep faktiskt sker rent fysiskt, om än mindre sällan och i kraftigt nedbantad skala. Hans arbetsgivare jobbar dessutom på en policy som kommer innebära att alla måste vara på kontoret någon eller några dagar i veckan, för de tycker inte att ”hemma hela tiden” fungerar bättre än det gamla normalläget. Jag tror att det kommer fungera bättre för Herr Lugn också, som alltid har haft ett mer aktivt liv utanför hemmet än vad jag har. Trädgårdsarbete, hemmaprojekt, stickning, läsning och skrivande passar sig liksom alldeles utmärkt att göra hemma. Innebandy, orkester och föreningsarbete not so much… men livet går vidare och jorden fortsätter snurra.

Även om vi lever ett väldigt begränsat socialt liv i vanliga fall, så är det såklart många släktingar och vänner som vi inte har träffat sedan i julas. Den största skillnaden där är att vi inte firade påsk eller midsommar tillsammans, och att jag inte hade någon fest när jag fyllde 30. Inga kräftskivor heller nu när jag tänker efter (men jag var tvungen att tänka efter för det är inget som jag har saknat). Men de som vi umgås mest med, de umgås vi nu ännu mera med. Det rör sig främst om våra närmaste grannar och Herr Lugns bonusmamma. Nu både orkar och hinner vi träffas oftare, och det är mycket lättare att hjälpas åt med hemmaprojekt mitt på en vardag, spontanbjuda hem dem på middag, eller dra ut i skogen och plocka blåbär eller svamp. Eller bara dricka en fluffkaffe (läs: hemgjord cappuccino) i soffan, tjöta om livet och gosa med hundarna. Det är underbart!

Jag har inte klippt mig sedan 26/12 2019, men vad gör det? Då var jag hos en ny frisör som var helt inkapabel att klippa en helt vanlig page (!), och kom därifrån i sämre skick än jag var när jag kom dit. Herr Lugn gör ett bättre jobb, även om det då blir ”flopp, rakt av” och inte mer. Vad mer? Nä, jag kan inte komma på några fler nackdelar med hemmavistelsen för mig personligen. Jag skulle vilja träffa släkten oftare, men det är väldigt sällan någon som orkar åka hela vägen ut hit till skogen ändå, så ärligt talat är det inte så stor skillnad mot innan. Vi bygger snarare nya eller fördjupade relationer med de som bor närmast.

De miljömässiga och ekonomiska fördelarna är många. Bilen står på parkeringen mest hela tiden, vi handlar mer sällan, och passerar i princip aldrig köpcentrum, restauranger eller snabbmatställen. Borta är tre timmar jobbpendling per dag och alla ”ska bara” när man ändå är ute och åker. Borta är morgonstress, smink och fina kläder. Borta är känslan av att vara iakttagen eller ”on the clock” på jobbet. För egen del så har avsaknaden av stress och press definitivt ökat både min trivsel och produktivitet. Vissa arbetssätt behöver omvärderas, men jag kan inte se att just mina arbetsuppgifter inte skulle kunna utföras alldeles utmärkt på distans. Det kräver tillit och bygger på frihet under ansvar som det så vackert heter. Vissa verkar vara totalt oförmögna att styra sig själva, sin tid, och prioritera mellan uppgifter, men jag är inte en av dem. Jag tycker snarare att vi har en alldeles utmärkt planering, tydlig prioritering, flera personer vars jobb det är att underlätta för oss som programmerar, och framför allt en chef som inte uppmuntrar övertidsarbete överhuvudtaget – snarare tvärtom.

2 reaktioner till “Hemmajobbet är här för att stanna

  1. Jag märkte också en dag i våras när jag var klar med jobbet att jag fortfarande kände mig fräsch i huvudet och pigg. Då hade jag ändå en promenad eller kort busstur till jobbet men arbete i kontorslandskap.

    Nu jobbar jag 2-3 dagar i veckan hemmifrån och resten från kontoret. Efter jobbyte slipper jag också kontorslandskapet. Det ger en ganska bra balans så att jag inte blir en riktig enstöring. Idag började jag kl 9 och checkade ut kl 16 efter att jag var klar med jobbet. Debiteringsmålet var uppfyllt och leveranser genomförda så alla var nöjda. Det sparar så mycket tid att slippa allt socialt umgänge som finns på vissa arbetsplatser med människor som man ofta inte har så mycket gemensamt med. Jag kan inte se mig gå tillbaka till en arbetsplats som vill att jag ska vara på plats 5 dagar i veckan.

    Gillad av 1 person

    1. Visst är det en fantastisk känsla att känna sig någorlunda klar i huvudet efter en arbetsdag? Låter som att du har hittat en bra balans som passar dig – skönt! Jag skulle nog bli lite knäpp om inte Herr Lugn också var hemma, men som det är just nu så har vi blivit varandras kollegor, bollplank, fika- och lunchsällskap.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s