Dissekerad soppåse

Här om dagen postade jag ett inlägg från tiden när jag först började minska mitt personliga sopberg. Det var över fem år sedan som jag började tänka i de banorna, så hur ser det ut hemma hos oss idag?

Kompost

För det första så har vi en öppen trädgårdskompost som består av fyra kompostgaller då vi inte får plats med mer i vår lilla trädgård. Här hamnar allt trädgårdsklipp, gammal torr krukjord med massa rötter i, grenar, dålig fallfrukt och grönsaker, mm. Allt organiskt material som inte är attraktivt för råttor och andra skadedjur går bra att lägga här. Den har funkat bra trots att den inte har blivit speciellt varm.

Eftersom vi bara har ett fack har vi bara vänt komposten en gång under det senaste året. Vi grävde ur en skottkärra i taget och dumpade högarna på en presenning i ordning, sorterade ut den jord som var tillräckligt fin för att lägga ut i odlingsbäddarna, och lassade tillbaka högarna i den tomma komposten i omvänd ordning. Mycket jobb! I vår nya trädgård kommer vi definitivt bygga minst en trefackskompost, både för att förenkla vändningen och för att få plats med allt material. Vi kommer förmodligen även använda mer täckodling än vi har kunnat göra tidigare.

Inomhus har vi en Bokashihink där all kökskompost läggs. Det är mestadels feta och/eller färska matrester som skulle locka till sig råttor om vi lade dem på den öppna trädgårdskomposten, men även bomullspinnar (pinne av papper), damm, hår, en del tumlarludd, och alla andra typer av naturfibrer. Vi har fortfarande för många klädesplagg i diverse plast för att alla  rester ska kunna komposteras.

När hinken är full får den stå och jäsa i minst två veckor, sedan grävs innehållet ned i odlingsbäddarna. Under vintern sparas de fulla hinkarna i förrådet för att grävas ned när jorden har tinat tillräckligt. Smidigt, minimalt med kladd och lukt, vätskan som bildas används som extra näringstillskott till både kruk- och trädgårdsväxter, och bokashin blir grym näring till trädgården.

Återvinning

Återvinning är verkligen inte lösningen på världens problem, men alla varor går helt enkelt inte att köpa i lösvikt som det ser ut idag – speciellt inte till vettiga priser. Vi åkte omvägar efter jobbet för att handla på Paradiset i egna påsar förut, men vardagsbekvämligheten har tagit över. Vi väljer kartong-, glas- eller metall framför plastförpackningar när det går, men det blir väldigt många förpackningar hur man än bär sig åt så länge man handlar i vanliga mataffärer, och i princip allt annat säljs också i förpackningar av olika slag. Det bästa vi kan göra är att försöka handla så lite som möjligt, och välja det bästa förpackningsmaterialet som erbjuds.

Plast, papper, kartong, glas, metall, ljuskällor och batterier lämnas i föreningens miljörum. När vi har flyttat kommer motsvarande lämnas vid närmaste miljöstation när vi åker till tågstationen eller handlar. Genom att odla mer frukt och grönsaker själva så kan vi förhoppningsvis minska förpackningsmängden ytterligare.

Sopor

Det jag kallar sopor i det här sammanhanget är det som inte går att kompostera eller återvinna, utan som antingen måste brännas eller lagras på soptipp. Vanligast i vårt hushåll är fönsterkuvert, klistermärken, tejp, papper från klädrullar, prislappar, frimärken, fröpåsar som består av papper och plast, och ickeorganiska snören eller trådar. Mindre regelbundna invånare i soppåsen är saker som kontokort, foton, mascaraborstar och liknande.

På två personer kommer vi upp i ca 0.25-0.5 liter hushållssopor per månad om vi slår ut det över tid. Till detta kommer rester från trädgårds- och byggprojekt, och Jycke Lugns bajspåsar som slängs i allmänna papperskorgar. Jag är fortfarande väldigt osäker på hur mycket av det som vi lämnar på ÅVC som faktiskt kan återvinnas –  här har jag en del att läsa på om, speciellt som det kommer bli mer av den varan när vi flyttar till huset! Hur vi ska kompostera Jycke Lugns bajs är också en öppen fråga, eventuellt får vi bygga en separat kompost som sedan bara används till växter som inte ska ätas.

Uppskattningsvis består våra rester av 50% kompost, 50% återvinning och 10% sopor inklusive allt.

Hur ser er sophantering ut hemma? Har ni några tips på hur vi kan minimera återvinningen, och framför allt sophämtningskostnaderna när vi har flyttat? Vår soptunna kommer i princip aldrig vara full, och ingenting av det som hamnar i den luktar illa.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s