Jag är helt off och det är så skönt

Läser Underbara Clara igen, men igår var jag tvungen att googla typ allt. Jocke och Jonna? Sandra Beijer? Therese Lindgren? Räcker med bildresultaten för att jag ska konstatera att jag inte behöver titta längre. Jag gillade både Michaela Forni och Isabella Löwengrip ett tag, de var öppna med sina tonårsproblem under perioder när jag själv tyckte att hudåkommor, snygga kläder och perfekta naglar var stora problem i livet. Forni kan åtminstone skriva och har delat med sig av en del djupa tankar genom åren, medan Löwengrip fortfarande inte ens verkar försöka lära sig skriva.

Numera blir jag bara trött. Trött på den glassiga ytan, resorna, konsumtionshetsen, karriärhetsen, de ytliga relationerna och sättet de umgås med sina ”vänner” på. Trött på vilken stor makt den här typen av influencers har över dagens unga (för visst är det ingen över 30 som bryr sig..?). Trött för att jag känner igen dem så väl eftersom jag har jobbat med liknande människor om än i en helt annan branch. Det är så skönt att jag inte kände igen några av de där fyra första namnen ovan. Varför skulle jag göra det?

Vi väljer våra egna filterbubblor, och min egen består för närvarande av FIRE-anhängare, odlare, minimalister, engagerade föräldrar som bygger sina liv kring familjen istället för lönearbetet, självförsörjarna och de som har en förmåga att uttrycka sig väl i skrift. Jag står inte ut med folk som inte kan skriva! Jag har till och med problem med Onkel Toms stuga, fast jag egentligen är väldigt intresserad av hans budskap och tankar och gärna skulle ge mig in i diskussionerna för att tvingas tänka till lite extra. Slarv med stavning, upprepade ord och meningsbyggnad tar kål på nästan hela upplevelsen. Snälla korrläs en gång till, det ökar läsbarheten så otroligt mycket!

Mello? Slutade jag titta på för 15+ år sedan. Regeringsbildning? Det är kaos och inte värre än jag förväntade mig med tanke på den politiska utvecklingen i världen. Jag behöver inte läsa om det varje dag eller låtsas förfasas över det senaste fiaskot för ingen blir gladare för det. Jag röstar på det som bäst (minst sämst?) motsvarar mina värderingar och sen släpper jag det i sann MMM-anda. Livet går vidare och jorden fortsätter snurra.

Har jag sett senaste reklamen för x, y eller z? Nej. Med undantag för affischerna i tunnelbanan så verkar det som att jag inte ens ser reklamen längre. Hjärnan registrerar den inte, åtminstone inte som något som är värt att lägga på minnet. Bröd? Bakar vi själva. Mobilabonnemang? Skrattar så tårarna sprutar hela vägen till banken med mitt Comviq Fastpris Mini för 95 kr/mån. Prenumeration på dammsugarpåsar? Eh, köper vi kanske vart femte år eller nåt, när de tar slut liksom? Samma sak med bläck till skrivare (och vem vill ha ett billigt knivset ”på köpet”? Jag ser inte kopplingen mellan dessa produkter).

I mataffären vet jag precis vart det jag vill ha finns och hur det ser ut, och jag behöver inte ens titta på resten. Samma sak med Mathem.se, bara att gå igenom sortimentet en enda gång med filtret för ekologiskt aktiverat och spara undan allt vi brukar köpa som favoriter – sen går vi igenom den redan sorterade listan och väljer allt som vi behöver just denna gång.

Vi tvättar varannan vecka, för det är ett så stort lager av underkläder vi har valt att ha. Mängden tvätt som blir passar ganska bra med både storleken på tvättkorgen och föreningens tvättmaskiner. Vi har två uppsättningar handdukar och lakan ifall vi någon gång inte skulle orka eller hinna tvätta det första setet.

De flesta dagar får vi ingen post. Jag bekämpade skräpposten för flera år sedan, allt som kan fås digitalt skickas digitalt, och det enda jag personligen har kvar är medlemskap på ICA, Åhléns och IKEA. ICA skickar bara ut stuff om man handlar för mer än 1200 kr/mån, så där klarar vi oss oftast utan. Att bläddra i IKEA-katalogen en gång om året är som att kliva in i en annan värld, för att inte tala om lyxmagasinet från Åhléns. Allt man inte är van vid blir exotiskt.

Jag älskar att streamlinea processer. Varför tampas med något om och om igen när en kan lösa det en gång för alla och sedan slippa kämpa? Visst är vardagliga sysslor en del av livet, men de ska inte ta onödig plats. Repetitiva företeelser ska automatiseras och optimeras så gott det går så att resten av livet – att upptäcka och testa nya saker, umgås, skapa, ha roligt, leva! – får så mycket utrymme som möjligt.

Vad har ni gjort för att förenkla era liv för så länge sedan att ni nu har glömt att det är annorlunda?

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s