The bullcrap of consulting + FU money

Det här är ett riktigt gnällinlägg, skrivet efter en särdeles kass dag på jobbet. Be warned…


Jag har sjungit konsultandets lov några gånger här på bloggen (bland annat här och här). Förutsatt att man jobbar på rätt bolag så har man stor frihet att göra vad man vill. Flexibla tider, grymma förmåner, trevliga kollegor, frihet att välja vad man själv vill göra, byta jobb utan att byta jobb, vara mellan uppdrag utan att tappa all inkomst, osv. Men som med alla mynt så finns det en annan sida av det här också.

Om man sitter hos kund så är man utsatt för alla dess nycker och infall.

Man är en outsider och man vet om det. Man får inte all information man behöver, man får inte vara med på alla relevanta möten, man har inte tillgång till cykelrummet, osv, osv. Först betalar de multum och gnäller om det, sen har de inte vett att ge personen ifråga förutsättningar för att göra ett så bra jobb som möjligt. Jag skulle vilja påstå att många kunder är kassa på att utnyttja den kompetens de betalar för.

Kunden tycker att man är dyr och på något sätt är det mitt fel. Eh, nej..? Om det var mer attraktivt att vara anställd än att vara konsult så skulle jag vara det. Jobba på era löner, arbetsmiljöer och förmåner så ska ni se att flera konsulter ”byter sida”. Vi går dit vi får en så dräglig tillvaro som möjligt. Ni betalar det marknaden (dvs. ni och era kollegor) har bestämt är ett skäligt pris. Så länge det är mer attraktivt att vara konsult så är det där kompetensen kommer stanna. Livet är viktigare än lojaliteten till en arbetsgivare som sällan förtjänar ens lojalitet.

Kunden tycker att det är otryggt att ha konsulter. Oftast tänker de inte alls på att det är lika lätt för anställda att flytta på sig (ännu lättare för att de bara behöver dra runt sig själva och inte ett annat företag..?). Konsulter är ofta mer eller mindre beroende av att hela tiden ha uppdrag, och hittar de någonstans där de trivs så stannar de gärna kvar. Jag skulle vilja påstå att det är ett gott tecken att en konsult vill stanna i flera år. Fortsätt fundera på hur ni ska kunna attrahera och behålla arbetskraft istället för att skylla allt på konsulterna. Vi är ett symptom på problemet, inte själva problemet. Vi finns för att ni inte klarar av att lösa era problem på ett bättre sätt.

Sen finns det såklart rötägg överallt. Folk som överdebiterar, inte gör det de ska, utger sig för att besitta kompetens de inte har, und so weiter. What else is new? Svennebanan är jättebra på att slösurfa och slösa livstid på jobbet, konsult eller inte. Som konsult känner åtminstone jag ett större ansvar för att leverera kvalitet. Man privatsurfar inte hos kund, ringer inte privata samtal, och fikar inte i flera timmar varje dag. Man inleder inte morgonen med att diskutera mode eller semesterresor med sina kollegor. Man är där för att lösa ett problem som de inte kan lösa på något annat sätt och får ofta bra betalt för det. Ju bättre resultat man levererar desto mer uppskattad blir man som regel. Det är väl för bövelen inte konsultbranschens fel att den finns? Det finns ett skriande behov av kompetens och flexibilitet, och av någon anledning väljer många kompetenta människor att bli just konsulter. Varför de gör det kan väl företagsledningarna fundera på istället för att lägga ansvaret för hela branschens existens på enskilda konsulter? Kräks på’t.

Samtidigt så kan man ställa sig utanför så mycket bullshit att det i slutändan blir värt det. Istället för att försöka förhålla sig till kollegornas babbelintressen, översittarfasoner och härskartekniker så kan jag låta det rinna av mig som vatten på en gås och fokusera på de faktiska resultaten. Det har dock tagit flera år att komma hit, och jag kommer aldrig bli helt känslomässigt immun. Just nu är jag utan uppdrag igen, bara för att kundens internkommunikation inte funkade. Ingen ko på isen – det är inte för inte min sparandegrad kom över 68% den här månaden. Vad som händer på jobbet är trots allt bara en liten del av livet, och den delen kommer bli ännu mindre i framtiden.

Frihetskänslan växer i takt med välmåendet, jävlar anammat, ryggraden och kapitalet. Känns det igen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s