För precis två veckor sedan satt vi på Farang och drack champagne när jag med ett nervöst men bubbligt fnitter langade upp en shiny brun ask med gulddetaljer, handmålat akvarellkort* och satinband på bordet.
Finaste, älskade Herr Lugn, han sa ja! ❤

Farang i sig var en upplevelse värd att minnas. Spännande koncept, urgod mat och den bästa servicen jag varit med om! Det är omöjligt att känna sig bortglömd där, utan att för den delen känna att man inte får vara ifred. Den ena rätten var godare än den andra, men de tre första tog priset:
- Grönmussla med röd ‘Nahm Jim’ med algkaviar och koriander
- Relish på bläckfisk och gris med rischips, grön mango och cashewnötter
- Sallad på färsk bananblomma med riven anka, lime-tamarinddressing och thaibasilika
Tretton rätter senare rullade vi hem hand i hand, ut i den kyliga kvällen och in i nästa härliga fas i livet. Herr och Fru Lugn på nya äventyr!
*Vad gäller det där kortet… förra året köpte jag riktigt fina akvarellfärger och -papper, och lovade mig själv att jag skulle lära mig att måla med mindre självkritik, att det som blev var bra nog. För en så resultatinriktat person som jag så har det varit stört omöjligt tills nu. Det är tanken som räknas, och just den här gången ville jag verkligen inte köpa ett kort.